måndag 7 december 2009

7 december

Inte ens en surgubbe som Sverre kunde tänka sig en värld med kollektiv diarré. Så sagt och gjort, Sverre gick med på att följa med vandraren och renen Åke på den mystiska resan. Han plockade fram en enorm resväska och fyllde den med tillräckligt mycket förnödenheter för att åtminstone klara månaden ut. Han följde vandraren ut i den stora världen – första målet var Gladby där de skulle försöka få borgmästaren att finansiera kost och logi. Det var trots allt hans julgran och både vandraren och Sverre ansåg att det helt enkelt inte var mer än rätt att han skulle få stå för fiolerna. Resan tog ett par dagar och de båda vännerna var framme tidigt på morgonen den 7:e december.

I Gladby såg det ut som det alltid såg ut. Eller vänta lite, utan julgran fanns ju ingen jul?
Nej, istället för det normalt färgglada och slisklyckliga samhället så låg en tjock, grå och allmänt deprimerande dimma över byn. Folk satt och grät längst gatorna, julmistlarna hade vissnat. Till och med snön var grå och ful. Den enda som trivdes i all misär var vår hjälte Sverre Rullman. Han söp in atmosfären och suckade rofyllt. Om det inte hade varit för laktosgranen så hade han mer än gärna låtit Gladbyborna fått sin jul förstörd.
De vandrade längst Storgatan, rakt upp mot stadshuset. Renen Åke släpade efter som vanligt då han försökte äta upp samtliga unggranar längst vägen.

I receptionen på stadshuset satt en ung tjej med generöst bystmått och minimal kjol. Hon knappade på en gammal dator som såg ut att ha sett bättre dagar. Skrivbordet var en ända röra, tidningar låg huller om buller och kuvert låg utslängda över hela bordsytan. I ett hörn stod en gammal missfärgad kaffekopp med en julblomma i.
”Vi söker borgmästare Rolle” sa vandraren och gav receptionisten en menande blick.
”Borgmästaren är inte inne för tillfället” svarade hon kort och konsist med en viss spydighet i rösten.
”Vart är han då?”
”Han är ute på stadsbesök.”
”Vart då?”
”Det kan jag inte säga. Men ni kan slå er ned här och vänta så kommer han om en timme eller så.”

Kommer våra vänner få tag i borgmästaren? Kommer han gå med på att betala kost och logi? Följ den spännande fortsättningen av ”Jul i Skitsjö.”

Inga kommentarer: