"Va bra att du kommit fram till ett så vettigt svar. Fast å andra sidan, hade du inte följt med oss så hade vi varit tvungna att döda dig" fnissade Bert medan han värmde en gryta med äpplesoppa.
"Jag har bara ett villkor" avbröt Sverre, Bert.
"Och det är?"
"Att du inte dödar mina vänner. Att du låter Rolle och Åke få en gasmask. Att du skonar... Lucia."
"Lucia?"
"Ja... hon är den där gråklädda vandraren. Låt samtliga tre vara ifred."
"Jag lovar."
Sverre hade gjort den makabra upptäckten, att vandraren var en kvinna, redan den dagen han mötte henne. En man, åtminstone inte en normalt byggd man, hade inte ett så förträffligt bystmått. Och den ljusa rösten var inte desto mindre feminin.
"Vart ska vi gå?" frågade Sverre och fortsatte: "Hur gör vi med granen? Hur kan vi utvinna dess krafter? Hur kan vi skapa Frollicstenen?"
"Vi ska till en plats kallad...Mögdor. En hemsk plats vid världens ände. Där ska vi hissa ned granen i en stor gryta med vatten. Om allt faller på plats så kommer den kokar och bli en vanlig gran. Själva mjölksockret kommer hamna i vattnet och bilda en magisk dryck. Och det är denna drycken som jag och min vän Klasse ska dricka. För att fisa ihjäl hela världen."
"Men Frollicstenen då?"
"I resterna av trolldrycken så doppar vi en sten. Den stenen kommer få magiska krafter. Därefter mumlar du en hemlig trollramsa och aktiverar kraften. Enkelt va?"
"Mmm."
"Det är så det ligger till. Packa dina väskor nu. Jag ska väcka Klasse. Vi har inte långt kvar att gå."
"Åke för fan!" svor Lucia och sparkade renen strategiskt vid njurarna. "Vi måste dra nu. Annars kommer vi inte hinna i tid!" Åke vaknade mumlandes och tittade trött på Lucia och Rolle. Han tog en tugga halm och nös. "Hösnuva. Just snyggt jobbat Åke" tänkte han och ställde sig på sina fyra ostadiga ben.
Det hade gått ett par dagar sen Sverre föll ned för ravinen och saknade hade lagt sig. All fokus var riktad på att hitta granen och de tre vännerna hade hittat ett riktigt intressant spår. I snön syntes fotspår efter två människor och mellan dem dragspår efter något tungt. Laktosgranen, givetvis. Det var de överens om.
"Vi måste lägga upp en strategi till när vi väl stöter på förövarna" sa Rolle och kliade sig på magen. "Några vettiga förslag?"
"Jag tycker att vi smyger oss på dem och kastar oss på dem. De är bara två så vi ska nog klara av dem" svarade Lucia. "Åke kan stånga dem medvetslösa. Sen häller vi en dunken bensin vi hittade häromdagen på granen och sätter fyr. Lätt som en plätt."
"Låter vettigt. Vi har ju inte så mycket tid. Det är ju ändå 19 december idag. 6 dagar är inte för mycket tid."
"Sant. Därför måste vi skynda oss."
Planen är klar. Nu fattas bara att hitta tjuvarna. Hur kommer Lucia reagera när hon ser Sverre med tjuvarna? Och blir hon förkrossad när hon inser att han samarbetar med dem? Läs fortsättningen av "Jul i Skitsjö."
Sverre hade gjort den makabra upptäckten, att vandraren var en kvinna, redan den dagen han mötte henne. En man, åtminstone inte en normalt byggd man, hade inte ett så förträffligt bystmått. Och den ljusa rösten var inte desto mindre feminin.
"Vart ska vi gå?" frågade Sverre och fortsatte: "Hur gör vi med granen? Hur kan vi utvinna dess krafter? Hur kan vi skapa Frollicstenen?"
"Vi ska till en plats kallad...Mögdor. En hemsk plats vid världens ände. Där ska vi hissa ned granen i en stor gryta med vatten. Om allt faller på plats så kommer den kokar och bli en vanlig gran. Själva mjölksockret kommer hamna i vattnet och bilda en magisk dryck. Och det är denna drycken som jag och min vän Klasse ska dricka. För att fisa ihjäl hela världen."
"Men Frollicstenen då?"
"I resterna av trolldrycken så doppar vi en sten. Den stenen kommer få magiska krafter. Därefter mumlar du en hemlig trollramsa och aktiverar kraften. Enkelt va?"
"Mmm."
"Det är så det ligger till. Packa dina väskor nu. Jag ska väcka Klasse. Vi har inte långt kvar att gå."
"Åke för fan!" svor Lucia och sparkade renen strategiskt vid njurarna. "Vi måste dra nu. Annars kommer vi inte hinna i tid!" Åke vaknade mumlandes och tittade trött på Lucia och Rolle. Han tog en tugga halm och nös. "Hösnuva. Just snyggt jobbat Åke" tänkte han och ställde sig på sina fyra ostadiga ben.
Det hade gått ett par dagar sen Sverre föll ned för ravinen och saknade hade lagt sig. All fokus var riktad på att hitta granen och de tre vännerna hade hittat ett riktigt intressant spår. I snön syntes fotspår efter två människor och mellan dem dragspår efter något tungt. Laktosgranen, givetvis. Det var de överens om.
"Vi måste lägga upp en strategi till när vi väl stöter på förövarna" sa Rolle och kliade sig på magen. "Några vettiga förslag?"
"Jag tycker att vi smyger oss på dem och kastar oss på dem. De är bara två så vi ska nog klara av dem" svarade Lucia. "Åke kan stånga dem medvetslösa. Sen häller vi en dunken bensin vi hittade häromdagen på granen och sätter fyr. Lätt som en plätt."
"Låter vettigt. Vi har ju inte så mycket tid. Det är ju ändå 19 december idag. 6 dagar är inte för mycket tid."
"Sant. Därför måste vi skynda oss."
Planen är klar. Nu fattas bara att hitta tjuvarna. Hur kommer Lucia reagera när hon ser Sverre med tjuvarna? Och blir hon förkrossad när hon inser att han samarbetar med dem? Läs fortsättningen av "Jul i Skitsjö."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar