2 december

Rolle Rullman var känd för sin kulinariska passion. Han slukade allt från helstekta spädgrisar till tjockflytande gröt med extra mycket grädde. Rolle var dessutom borgmästare i Gladby och en man med respektabelt CV. Han gick ofta klädd i sina tajt åtsittande manchesterjeans med röda hängslen. Hans modemedvetna frisyr, runda kinder och potatisliknande näsa, gav honom ett mjukt men ändå pondusfyllt utseende. Mannen fullkomligt strålade av glädje nu i juletid, och om det inte vore för hans vetskap om den sura gubben Sverre i grannbyn, vore årets julfest perfekt.
Rolle kunde inte alls förstå varför en man kunde hata en så kärleksfull högtid så mycket. Han kunde inte förstå att man överhuvudtaget kunde vara julhatare.

Medan han stod och kliade sin bara haka knackade hans energiska hustru Lillian Rullman på dörren.
"Kom in" sa Rolle med sin mysigt bullriga röst.
"Älskling, älskling" sa Lillian lågt med en viss oro i rösten. "Något väldigt hemskt har hänt!"
"Vadå? Vad har hänt" Frågade Rolle och vände sig om mot sin hustru.
"Julgranen som vi hade beställt. Den vi skulle ha på stortorget. Den är borta!"
"Vafalls? Vad säger du kvinna? Du måste skämta."
"Nej, nej. Inte alls. Följ med så får du se själv."

Rolle kastade sig ut genom dörren och drog på sig sin tjocka vinterkappa. Han skyndade sig ned för stentrapporna i det imponerande borgmästarhuset som låg mitt i Gladby. Väl nere ryckte han åt sig sin höga hatt och rusade ut genom dörren – han sprang allt vad han kunde rakt mot stortorget.

Är julgranen verkligen borta? Vem ligger bakom ett så här fasansfullt brott? Är julen i fara? Läs den spännande fortsättningen av ”Jul i Skitsjö.”