15 december

Under en gran mitt ute i Skogen satt Klasse och Bert och frös. Deras enda värmekälla var den stulna laktosgranen som täckte deras stelfrusna ben.
"Var detta verkligen en smart idé?" viskade Klasse till Bert och gnisslade tänder.
"Klart det var, Klasse. Du vill hämnas på dina bröder och jag vill fisa ihjäl hela världen. En alldeles utmärkt deal om jag får lov att säga det själv."
"Men vad händer om vi misslyckas?"
"Det är det sista du behöver oroa dig för. Det finns inte en chans i världen att vi kommer misslyckas med vår djävulskt ondskefulla, men ack så illaluktande, plan. Kom ihåg att de enda som jagar oss är Gladbys borgmästare och den där vandraren. Ja, och så vandrarens ren så klart."
"Men... Sverre då?"
"Sverre är inget hot. Ifall allt skulle skita sig så har vi honom som reservplan. Han kommer nog vilja ansluta sig till oss när vi berättat laktosgranens innersta hemlighet, den som ingen känner till."
"Jo.. ja. Det är ju sant."
"Precis. Försök sov nu så vi kan ta oss hem någon gång. Jag vill koka läckert te."
"Mmmm..."
"Godnatt"
"Nattinatt"

De fyra hjältarna och dvärgarna hade precis fikat klart. Vandraren torkade av munnen på en perfekt vikt servett som hon lätt kunde nå efter att ha sträckt ut armen.
"Så det är er bror som ligger bakom detta" sa hon när munnen var ren och fin igen.
"Det är det vi misstänker" sa Lasse. "När Klasse var väldigt ung så visade han tendenser som pekade på att han inte var ett större fan av goda gärningar."
"Inte?"
"Ja, han gillade inte skinka. Så vitt jag vet så är man inte helt funtad i huvudet om man inte tycker om skinka. Se på Vänsterpartiet. De har fullt av veganfolk. Och inte är de då vettiga."
"Nä, det är i och för sig sant"
"Ja, det är ju det. Så vi bestämde oss för att sparka ut honom. Och det gjorde vi. När han lämnade huset så skrek han åt oss att han svor på att lägga världen i ruiner. Det sägs att han slagit följe med en miljömupp från Ekehåla vid namn Bert. Han vill uppenbarligen befria världen från köttätare och därför fisa ihjäl dem. Jag menar, hallå? En kille som vill fisa slår följe med en bitter, före detta, stjärtgosse. Och så blir en gran stulen som visar sig vara laktosgranen. Det är uppenbart att han är skyldig."
"Jag tänkte inte så långt."
"Självklart inte, det var ju därför du kom hit? Allt har sin gång och allt är relativt."
"Hur hittar vi dem då?"
"Jag föreslår att vi slår delar upp oss. Vi har våra skidor och ni har er laktoskänsliga ren. Det borde inte vara något problem att hitta dem."

Och så gjorde våra hjältar så. Dvärgarna skyndade iväg på skidor och de fyra vännerna fortsatte sin vandring uppför tundran. I fjärran vilade skurkarna under en gran med ett fruktansvärt vapen i knäet. Jakten skulle nu börja på allvar. Är ni beredda? Då kör vi!